Ont i knät & benen

Ont i knät kan ha många orsaker – smärtan kan komma från ledytor, menisker, ledband eller senor. De vanligaste besvären är knäledsartros, hopparknä, löparknä, schlatter samt skador på menisk eller korsband.

Här hjälper vi dig hitta rätt typ av stöd för just ditt besvär, med länkar till våra tester och till 1177:s medicinska information. Vid skada, svullnad, låsningar eller instabilitet bör du först kontakta vården eller en fysioterapeut.

Bäst i test-guider — Knä

Välj stöd efter besvär

Klicka dig vidare till guiden som matchar ditt besvär – eller läs mer om tillståndet hos 1177.

Knäledsartros

Artros i knät ger ofta stelhet, svullnad och belastningssmärta, vanligen från 40-årsåldern – många märker också att det klickar eller knäpper i knät, särskilt efter en stunds aktivitet. Vid knäledsartros är rörelseträning, styrketräning, fysioterapi och kunskap om tillståndet centrala delar av behandlingen. Ett knäskydd kan för vissa ge avlastning och en trygghetskänsla vid aktivitet, men bör ses som ett komplement snarare än huvudbehandling. Mer om tillståndet finns i 1177:s genomgång av knäledsartros.

Hopparknä

Hopparknä ger smärta vid knäskålens nedre del, där knäskålssenan fäster. Besväret är vanligt i hoppintensiva idrotter men uppstår även vid annan återkommande överbelastning. Många använder ett patellaband eller knäskydd med pelott som är formgivet för att ge riktat tryck mot senan vid aktivitet – en del väljer i stället att tejpa runt knäskålens nedre del.

Löparknä

Löparknä känns på knäts utsida och drabbar ofta löpare som ökat träningsmängden snabbt, men även cyklister och skidåkare. Besvären klingar ofta av med några dagars vila och en långsammare upptrappning av träningen, enligt 1177:s beskrivning av löparknä – många undviker också backlöpning en period, eftersom lutning brukar reta knäts utsida extra. Ett lätt elastiskt knäbandage kan ge värme, stöd och kompression vid träning.

Schlatter

Schlatters sjukdom drabbar barn och ungdomar i 8–15-årsåldern, när senfästet under knäskålen överbelastas under tillväxt. Tillståndet är ofarligt och växer i regel bort, men smärtan kan vara långvarig – läs mer hos 1177 om Schlatters sjukdom. Ett patellaband eller mjukt knäskydd används av många för att avlasta senfästet vid idrott.

Knäskydd, knäbandage eller knäortos – vad är skillnaden?

Orden används ofta om vartannat – "knästöd" kan syfta på alla tre. Så här skiljer sig typerna åt:

Knäskydd med pelott eller band

Har en tryckkudde (pelott) eller ett band som är formgivet för att ge riktat stöd mot knäskålen eller senfästet – vanligt vid hopparknä, schlatter och knäskålsbesvär.

Exempel: Knäskydd Kasseler Patella

Stabil knäortos

Har fasta skenor eller ledade skenor på sidorna och används vid instabilitet, till exempel under rehabilitering efter menisk- eller ledbandsskada – i samråd med vården.

Exempel: Knäbandage Genu-Hit RS
Jämförelse av stödtyper för knät
TypPassar vidStödnivå
Elastiskt knäbandageLättare besvär, träningsvärk, löpning och vardagsmotionLätt – värme och kompression
Knäskydd med pelott eller bandHopparknä, schlatter och knäskålsbesvärMedel – riktat tryck mot knäskål eller senfäste
Stabil knäortosInstabilitet, rehabilitering efter menisk- eller ledbandsskadaHög – skenor, används i samråd med vården

Se hela vårt test av knäskydd och knästöd

Så mäter du inför köp

Storlekarna skiljer sig mellan märken, så utgå alltid från måttabellen för den modell du tittar på. Mät benets omkrets med ett mjukt måttband på de punkter tillverkaren anger – vanligen runt knäts mitt samt en bit ovanför eller nedanför knäskålen. Mät direkt mot huden och håll måttbandet vågrätt utan att dra åt.

Vid gränsfall: följ tillverkarens råd för den aktuella modellen. Välj inte en storlek som ger domningar, skaver eller stryper blodcirkulationen.

En bit ovanförknäskålenRunt knätsmitt

Sova med kudde mellan benen

Har du ont i knän, höfter eller ländrygg när du sover på sidan? En knäkudde mellan benen kan hålla höften i ett mer neutralt läge och avlasta knäna som annars vilar mot varandra. Vi har jämfört ortopediska knäkuddar, modeller med band och benkuddar för sidosovare.

Knäkudde bäst i test – bästa kudden mellan benen

Tips vid knäbesvär

Träning

Stärkt lår- och sätesmuskulatur stabiliserar och avlastar knäleden. En fysioterapeut kan sätta ihop ett program som passar ditt besvär – vid artros är träning en central del av behandlingen.

Värme

Många upplever att värme, till exempel en vetepåse eller värmefilt, minskar stelheten i knät. Se vår guide till värmefiltar.

Vila och gradvis återgång

Låt knät vila när det gör ont och trappa sedan upp aktiviteten stegvis – börja med kortare pass och avbryt vid smärta. Det gäller särskilt löparknä och hopparknä.

Kortisoninjektion

Vid artros kan en kortisoninjektion i knät ibland ge tillfällig lindring. Det är en behandling som läkare bedömer och utför – prata med din vårdcentral om dina besvär är svåra.

Fler guider för knä och ben

Vanliga frågor om knäskydd och knäbesvär

Vilket knäskydd är bäst?

Det beror på besväret. Vid lättare besvär och träning räcker ofta ett elastiskt knäbandage, vid hopparknä och schlatter används knäskydd med pelott eller patellaband, och vid instabilitet en stabil knäortos med skenor. Vår guide Knäskydd bäst i test går igenom alternativen per användningsområde.

Vad är skillnaden mellan knäskydd och knäbandage?

Ett elastiskt knäbandage är en stickad strumpa som ger värme och kompression runt hela knät. Knäskydd är ett bredare begrepp som även omfattar modeller med pelott, band eller skenor som ger riktat eller stabiliserande stöd. "Knästöd" används i vardagligt tal om båda.

Hjälper knäskydd vid artros?

Ett knäskydd behandlar inte artrosen i sig. Grunden i behandlingen är rörelseträning, styrketräning, fysioterapi och kunskap om tillståndet – ett skydd kan för vissa ge avlastning och en trygghetskänsla vid aktivitet, som komplement till träningen.

Hur ska ett knäskydd sitta?

Det ska sitta stadigt men inte orsaka domningar, kyla, missfärgning, skav eller ökad smärta. Om foten eller underbenet domnar, kallnar eller missfärgas sitter skyddet för hårt – lossa eller välj en större storlek.

När ska jag söka vård för ont i knät?

Vid skada, svullnad, låsningar eller instabilitet bör du först kontakta vården eller en fysioterapeut. Detsamma gäller om smärtan inte förbättras trots vila och avlastning. På 1177.se finns beskrivningar av de vanligaste knäbesvären och råd om när du bör söka vård.

Källor

Informationen är inte avsedd att ersätta råd från vårdgivare. Vid ihållande besvär – kontakta läkare eller fysioterapeut.