Ont i Fot & Häl

Ont i foten eller fotleden kan komma från leder, senor, ledband eller fotvalvet. Bland de vanligaste besvären finns hälsporre och plantar fasciit, stukad fotled, hallux valgus samt trötta och överbelastade fötter av nedsjunket fotvalv och överpronation.

Här hjälper vi dig hitta rätt typ av stöd för just ditt besvär, med länkar till våra tester och till 1177:s medicinska information. Vid kraftig svullnad, oförmåga att stödja på foten eller misstanke om brott bör du först kontakta vården.

Bäst i test-guiderFot & häl

Välj stöd efter besvär

Klicka dig vidare till guiden som matchar ditt besvär – eller läs mer om tillståndet hos 1177.

Hälsporre och plantar fasciit

Hälsporre ger oftast smärta under eller på insidan av hälen när du går eller står, och vär­ker gärna som mest vid de första stegen på morgonen. Besväret sitter i senfästet under hälen och läker i de allra flesta fall utan operation, men förloppet är ofta långdraget. 1177 lyfter fram att se över skorna, avlasta hälen och vila från löpning tills smärtan lagt sig, se 1177 om hälsporre. Många lägger en hälkopp eller ett hälinlägg i skon för att dämpa och avlasta hälen vid gång.

Stukad fotled och instabilitet

En stukning innebär att ledbanden runt fotleden tänjts eller skadats, ofta när du trampat snett. Det ger smärta, svullnad och svårt att stödja på foten. 1177 beskriver att högläge och ett elastiskt stöd hjälper mot svullnad, och att det brukar vara bra att gradvis börja belasta foten efter några dagar – se 1177 om skador på fotleden. Vid återkommande vrickningar väljer många ett stabiliserande fotledsskydd med snörning eller skenor som stöd vid aktivitet.

Hälsenebesvär och hälseneinflammation

Hälsenebesvär börjar oftast som stelhet och ömhet bakom hälen och kommer av överbelastning snarare än av en inflammation – 1177 skriver att det egentligen inte är en inflammation och att hjälp av fysioterapeut är den främsta behandlingen. Som egenvård nämner 1177 inlägg under hälen som avlastar senan. Många använder också ett hälseneskydd med silikonpelott som komplement under dagen, medan belastningsträningen får verka.

Hallux valgus – snedställd stortå

Vid hallux valgus lutar stortån in mot de andra tårna och leden kan bukta ut som en knöl på fotens insida. Besvären börjar ofta i medelåldern och är vanligare hos kvinnor. Enligt 1177 om hallux valgus är rymliga, mjuka skor grunden i egenvården, medan operation är ovanligt och görs först vid uttalad smärta. Många använder en tåspridare dagtid eller en nattskena som håller stortån i ett rakare läge.

Metatarsalgi och ont i framfoten

Smärta under framfoten kommer ofta av att det främre tvärvalvet sjunkit ihop, så att trycket samlas på de mittersta mellanfotshuvudena i stället för att fördelas. Kläms dessutom en nerv mellan benen kan smärtan bli brännande eller stickande och foten domna bort, vilket 1177 beskriver under Mortons sjukdom och ont i framfoten. Där är rådet att se över skornas bredd och att pröva skoinlägg som avlastar främre fotvalvet, så kallad främre pelott.

Nedsjunket fotvalv, pronation och inlägg

Ett nedsjunket fotvalv och överpronation – att foten rullar in för mycket – kan ge trötta, ömma fötter och belasta knän, höfter och rygg vid mycket gång och stående. Många väljer ett hålfotsinlägg eller en sko med uppbyggt fotvalv som stöttar valvet och fördelar trycket över foten. Ortopediska sandaler och skor med hålfotsstöd hör till våra mest efterfrågade guider.

Trötta, ömma och svullna fötter

Fötter som värker och svullnar efter långa dagar på benen är vanligt, och besväret hänger ofta ihop med belastning och cirkulation. Många upplever att en fotmassage, ett fotbad eller värme mjukar upp ömma fötter, och att stödstrumpor kan kännas skönt vid tunga ben. Rådgör med vården om du har ihållande svullnad i bara en fot eller andra tecken som oroar.

Fotledsstöd, hälkopp eller inlägg – vad är skillnaden?

Orden blandas ofta ihop. Så här skiljer sig de vanligaste typerna av fot- och fotledsstöd åt:

Elastiskt fotledsbandage

En stickad, elastisk strumpa som ger värme och kompression runt fotleden. Passar vid lättare besvär, som stöd vid träning och i det senare skedet av rehabilitering efter en stukning. Finns i flera utföranden, till exempel medi Elastic 501.

Exempel: Fotledsbandage medi Elastic 501

Fotledsskydd med snörning eller skena

Har snörning, remmar eller sidoskenor som ger fastare stöd. Används vid akut stukning och vid återkommande instabilitet där foten lätt viker sig, ofta som stöd vid idrott och vardagsaktivitet.

Exempel: Fotledsskydd Wraptor Speed Lace

Hälkopp och hälinlägg

Placeras i skon och är formgivna för att dämpa och avlasta hälen – vanligt vid hälsporre och ömhet under hälen. En hålfotsvariant stöttar även fotvalvet.

Exempel: Avlastande hälkopp Heeler
Jämförelse av stödtyper för fot och fotled
TypPassar vidStödnivå
Elastiskt fotledsbandageLättare besvär, träningsstöd och sen rehab efter stukningLätt – värme och kompression
Fotledsskydd med snörning eller skenaAkut stukning och återkommande instabilitetHög – snörning eller skenor
Hälkopp / hälinläggHälsporre och ömhet under hälenAvlastning – dämpning under hälen

Se hela vårt test av fotledsstöd

Nattskena och avlastning i vila

Vissa besvär behandlas gärna även när foten vilar. Vid hallux valgus använder många en nattskena som håller stortån rakare under natten, och vid hälsporre finns nattortoser som håller hälsenan och fotvalvet i lätt sträckning. De ersätter inte bra skor och avlastning dagtid, men upplevs av en del som ett komplement.

Hallux valgus-skydd bäst i test – dag- och nattskenor

Tips vid fotbesvär

Skor och avlastning

Stadiga skor med mjuk sula under hälen och plats för tårna är grunden i egenvården vid både hälsporre och hallux valgus, enligt 1177. Avlasta foten så snart besvär börjar och undvik hårda underlag barfota.

Töjning och stärkande övningar

Många upplever att töjning av vad och fotvalv samt övningar för fotens muskler minskar besvären vid hälsporre och överbelastning. En fysioterapeut kan sätta ihop ett program som passar din fot.

Vila, högläge och gradvis återgång

Vid stukning hjälper högläge mot svullnad, och det brukar vara bra att gradvis börja belasta foten efter några dagar. Trappa upp aktiviteten stegvis och avbryt vid smärta.

Fotbad, massage och värme

Ett fotbad, en fotmassage eller värme kan mjuka upp ömma och trötta fötter. Se vår guide till fotmassageapparater.

Fler guider för fot och häl

Vanliga frågor om fotstöd och fotbesvär

Vilket fotledsstöd ska jag välja?

Det beror på besväret. Vid lättare besvär och som träningsstöd räcker ofta ett elastiskt fotledsbandage, medan akut stukning och återkommande instabilitet talar för ett fotledsskydd med snörning eller skenor. Vår guide Fotledsstöd bäst i test går igenom alternativen per användningsområde.

Hjälper en hälkopp mot hälsporre?

En hälkopp behandlar inte hälsporren i sig, men dämpar och avlastar hälen vid gång och upplevs av många som en lindring. 1177 lyfter fram bra skor med mjuk sula under hälen och avlastning som grund i egenvården.

Vad kan jag göra åt hallux valgus utan operation?

Enligt 1177 är rymliga och mjuka skor grunden i egenvården. Många använder också en tåspridare dagtid eller en nattskena som håller stortån i ett rakare läge nattetid. Operation är ovanligt och görs först vid uttalad smärta när annat inte hjälpt.

Hur mäter jag rätt storlek på ett fotledsbandage?

Storlekarna skiljer sig mellan märken, så utgå alltid från måttabellen för den modell du tittar på. Mät oftast omkretsen runt fotleden eller ovanför ankeln, direkt mot huden och utan att dra åt. Välj inte en storlek som ger domningar eller stryper cirkulationen.

När ska jag söka vård för ont i foten?

Sök vård vid kraftig svullnad, om du inte kan stödja på foten, vid misstanke om brott eller om besvären inte förbättras trots vila och avlastning. På 1177.se finns beskrivningar av de vanligaste fotbesvären och råd om när du bör söka vård.

Källor

Informationen är inte avsedd att ersätta råd från vårdgivare. Vid ihållande besvär – kontakta läkare eller fysioterapeut.