Vilken kompressionsklass ska du välja?

Kompressionsklasserna och trycket de motsvarar

Trycket anges i millimeter kvicksilver, mmHg, och mäts vid ankeln. En kompressionsstrumpa är stickad så att trycket är högst där nere och avtar uppåt på benet. Klasserna nedan följer den europeiska standarden som Vårdhandboken redovisar, tillsammans med de indikationer som anges vid venös insufficiens.

Gränsen i sista kolumnen kommer inte från oss. 1177 skriver rakt ut att kompressionsstrumpor du själv köper på apotek ska vara klass 1. Klass 2 och uppåt förutsätter en bedömning. Vårdhandboken beskriver principen som att man väljer den högsta klass förskrivaren tror att patienten kan tolerera, och att distriktssköterskor och sjuksköterskor vanligtvis ansvarar för utprovning och uppföljning.

Stödstrumpa, kompressionsstrumpa och klassmärkning

De tre orden används om vartannat i butikshyllan, men de betyder inte samma sak. Vårdhandboken är kort och tydlig på punkten. Stödstrumpor är inte en medicinteknisk produkt, och det finns inte någon standard för tillverkning eller funktion. En strumpa som säljs som stödstrumpa kan alltså ge vilket tryck som helst, eller nästan inget alls, utan att något är fel.

1177 beskriver skillnaden från andra hållet. En elastisk stödstrumpa ger ett jämnt tryck som motverkar att benen svullnar, och det finns även en kraftigare modell som kallas kompressionsstrumpa. Det praktiska svaret är märkningen. Står det en kompressionsklass på förpackningen vet du vilket tryck du får vid ankeln. Står det bara ett spann i mmHg är det tillverkarens eget mått, och står det ingenting alls köper du en strumpa som sitter åt.

Det gör också att jämförelser mellan produkter blir orättvisa om man inte håller isär kategorierna. Vi har testat båda sorterna i guiden till stödstrumpor och kompressionsstrumpor, där märkningen framgår per produkt.

Vad som avgör klassen, utöver diagnosen

En vanlig missuppfattning är att klassen följer automatiskt av tillståndet. Så fungerar det inte i praktiken. Vårdhandboken anger att patientens diagnos och hälsotillstånd, ödem, anatomi samt individuell förmåga till följsamhet i behandlingen tillsammans avgör vilken kompressionsklass som är lämplig.

Följsamheten är den del som brukar förvåna. En kraftig strumpa som ligger kvar i lådan för att den inte går att få på ger ingen effekt alls, medan en svagare strumpa som faktiskt används varje dag gör nytta. Vårdhandboken nämner just den avvägningen och anger att två klass 1-strumpor utanpå varandra kan ge nästan samma effekt som en klass 2-strumpa för den som inte klarar av att ta på sig den starkare. Det är ett resonemang att ta med vården, inte att lösa i kassan. Har du svårt att få på strumporna finns hjälpmedel för påtagning som ofta löser problemet.

Rundstickat eller flatstickat

Två strumpor i samma klass kan bete sig olika beroende på hur de är stickade. Vårdhandboken beskriver rundstickade strumpor som mer högelastiska med ett högre vilotryck, generellt tunnare och ofta tillräckliga vid en isolerad ytlig venös insufficiens. Flatstickade strumpor är lågelastiska med ett lägre vilotryck, kraftigare i materialet, och verkar tillsammans med muskelpumpen på de djupare vävnaderna.

Slutsatsen handboken drar är att flatstickat bör väljas när kärlinsufficiensen sitter i de djupa systemen, och att flatstickade strumpor även fungerar nattetid tack vare det låga vilotrycket. Det förklarar också varför en tunn, bekväm strumpa inte alltid är den bättre. En tunn strumpa kan enligt samma källa skära in i vävnaden och orsaka stas hos den som har kraftiga ödem och mjuka, eftergivliga vävnader.

Storleken avgör om trycket blir rätt

Klassen säger vilket tryck strumpan ska ge. Storleken avgör om den gör det. För att kompressionen ska avta från ankeln och uppåt som det är tänkt behöver strumpan ha rätt omkrets och rätt längd, och Vårdhandboken anger att måttagning görs på ödemfritt ben med flera mått på både omkrets och längd. Är benet svullet vid mättillfället blir strumpan för stor när svullnaden gått ner.

Av samma skäl ska strumporna enligt 1177 tas på på morgonen innan benen hunnit svullna, användas under dagen och tas av till natten. 1177 anger också att kompressionen vanligtvis håller i omkring sex månader, varefter strumporna behöver bytas ut. Att en gammal strumpa känns skön betyder oftast att den har slutat göra sitt jobb.

Vidare härifrån

• Stödstrumpor och kompressionsstrumpor i test — märkning och passform per produkt
• Kompressionstights i test — för träning, där klassmärkning sällan förekommer
• Kompressionshandskar och ödemhandskar — samma princip för händer och armar
• Strumppådragare — hjälpmedel när strumpan är svår att få på
• Pumpstövlar vid lymfödem — vad evidensläget säger om pump som tillägg till kompression