RollatorRollator bäst i test 2026 – bästa rollatorn inne och uteUppdaterad 2026-07-26Hjälpmedel för vardagen
Hjälpmedel har blivit något man i allt större utsträckning köper själv. Rollatorn, duschstolen och stödhandtaget fanns länge i praktiken bara via förskrivning, men i dag ligger de i vanliga webbutiker till priser som gör att många beställer direkt. Utbudet blir större och väntan kortare. Samtidigt är det ingen som mäter, bedömer eller monterar åt en.
Den här sidan är ingången till våra guider. Börja med situationen där det faktiskt krånglar, i badrummet, i hallen eller på vägen till affären, så leder vi vidare till rätt typ av hjälpmedel. Vi tar också med vad 1177 skriver om förskrivning och bostadsanpassning, för en del av det som säljs som hjälpmedel går att låna gratis, och en del kräver att någon borrar i väggen.
Bäst i test-guider — Hjälpmedel
RollatorRollator bäst i test 2026 – bästa rollatorn inne och uteUppdaterad 2026-07-26
DuschstolDuschstol bäst i test 2026 – bästa stolen och duschpallenUppdaterad 2026-07-26
StödhandtagStödhandtag bäst i test 2026 – badrum, toalett och entréUppdaterad 2026-07-26
StrumppådragareStrumppådragare bäst i test - Bäst strumppåtagare 2026Uppdaterad 2026-07-19
BroddarBroddar bäst i test – Bäst broddar till skor 2026Uppdaterad 2026-06-01
GåstavarGåstavar bäst i testUppdaterad 2026-07-21Välj hjälpmedel efter situation
Börja här. Klicka vidare till guiden som matchar det som är svårt just nu, eller läs om hjälpmedel hos 1177.
När gången har blivit osäker
Rollatorn är det hjälpmedel flest möter först, och också det som oftast går att låna via vården. 1177 skriver att en arbetsterapeut eller fysioterapeut tillsammans med dig gör en bedömning av vilket eller vilka hjälpmedel du behöver, och att det är vanligt att få låna hjälpmedel för förflyttning gratis. Samtidigt går det utmärkt att köpa själv, vilket är vägen många väljer när det handlar om en extra rollator till sommarstugan eller en lättare modell än den förskrivna.
Badrummet, hemmets svåraste rum
Blött kakel, trånga ytor och rörelser där man måste böja sig och resa sig igen. 1177 råder rakt av att lägga antihalkmatta i badkaret, duschen och på badrumsgolvet. Duschstolen löser den andra halvan av problemet, att stå upp länge, och för den som har svårt att ta sig i och ur badkaret nämner 1177 att en duschplats är något man kan söka bostadsanpassningsbidrag för.
Att resa sig och hålla balansen
Ett stödhandtag på rätt ställe gör mer nytta än de flesta dyrare hjälpmedel, och det är också här gränsen mellan lös pryl och fast installation går. 1177 räknar upp att montera en ledstång, ta bort trösklar och göra dörröppningar bredare är sådant bostadsanpassningsbidraget kan täcka, med det uttryckliga villkoret att det bara är de fasta funktionerna i hemmet som går att få anpassade. Ett handtag du skruvar fast räknas dit. Ett sugpropphandtag gör det inte.
När påklädningen tar tid
Att nå ner till fötterna är det första som blir svårt efter en höftoperation, vid artros i höften eller under senare delen av en graviditet. En strumppådragare är en enkel plastränna med snören, den kostar sällan mer än ett par hundralappar och är ett av få hjälpmedel där effekten märks samma dag. Har du dessutom ordinerats kompressionsstrumpor blir den nästan en förutsättning, eftersom de sitter hårt med flit.
Halka ute och inne
Inomhus är råden från 1177 konkreta och gratis: lägg halkskydd under mattorna eller ta bort dem helt, lägg halkskydd i trappor, ordna bra belysning och fäst alla lösa sladdar längs väggarna. Utomhus tar den listan slut, och där är broddar det som finns. De spänns över skon, går att ta av innanför dörren och kostar mindre än de flesta andra hjälpmedel på sidan. Renodlad vinterprodukt, så den som väntar till första halkan konkurrerar med alla andra som gör likadant.
Rollator, duschstol, stödhandtag eller påklädningshjälp?
Fem typer täcker det mesta av vad vi jämför. Skillnaden ligger i om de bär din vikt, om de behöver monteras och om vården kan stå för dem.
Rollator
Fyra hjul, broms och en sits att vila på. Inomhusmodeller är smalare och lättare, utomhusmodeller har större hjul som klarar grus och trottoarkanter. Vikten på ramen avgör hur lätt den är att lyfta in i bilen, och sitthöjden avgör om vilopausen fungerar över huvud taget.
Duschstol och duschpall
Pallen är billigast och tar minst plats, stolen har ryggstöd och ibland armstöd som gör det lättare att resa sig. Just armstöden är också den detalj som avgör om modellen räknas som ett förskrivningsbart hjälpmedel eller som en sanitetsprodukt du köper själv.
Stödhandtag
Finns i två helt olika utföranden. Det skruvade handtaget går in i vägg eller regel och tål att man tar spjärn med hela kroppsvikten. Sugpropphandtaget sitter på slätt kakel, går att flytta och kräver att man kontrollerar fästet varje gång, vilket tillverkarna själva är tydliga med.
Påklädningshjälpmedel
Strumppådragare, långskohorn och greppförlängare. Enkla plastsaker utan rörliga delar som löser ett avgränsat problem: att armarna inte når dit fötterna är. Billigast i hela sällskapet och det som oftast köps privat.
Halkskydd för skor
Gummiband med dubbar eller spiraler som spänns över befintliga skor. Skillnaden mellan modellerna ligger i hur många greppunkter de har, hur lätta de är att få på med stela fingrar och om de sitter kvar när du går på barmark en bit.
| Typ | Passar bäst för | Kräver montering | Går att få via vården |
|---|---|---|---|
| Rollator | Osäker gång inne och ute | Nej | Ofta, efter bedömning |
| Duschstol och duschpall | Att kunna sitta i duschen | Nej för fristående | Ibland, gränsen går vid armstöden |
| Stödhandtag | Att resa sig och ta spjärn | Ja för skruvade | Nej, men fast montering kan ge bostadsanpassningsbidrag |
| Påklädningshjälpmedel | Att nå ner till fötterna | Nej | Ibland, som del av en förskrivning |
| Halkskydd för skor | Is och snö utomhus | Nej | Nej |
Förskrivet, bidrag eller köpt själv?
Tre vägar leder till samma pryl, och de kostar väldigt olika. Den första går via vården: en arbetsterapeut eller fysioterapeut bedömer behovet tillsammans med dig, hos förskrivaren eller hemma hos dig, och följer de regler som gäller i din region och kommun. Avgiften varierar mellan regioner, och för förflyttningshjälpmedel är det vanligt att få låna gratis.
Den andra vägen är bostadsanpassningsbidraget, som du ansöker om hos din kommun. Det gäller bara den bostad du bor i permanent, bara fasta funktioner, och 1177 lägger till ett villkor som är lätt att missa: behovet ska inte gå att lösa på ett lättare sätt, till exempel med ett hjälpmedel. Ett löst duschstöd kan alltså vara skälet till att du inte får bidrag till en ombyggnad.
Den tredje vägen är att betala själv. Det är snabbast, du väljer fritt bland modeller och färger, och 1177 slår fast att det går bra. Priset är att ingen mäter åt dig.
Fyra saker att tänka på
Mät innan du beställer
Det vanligaste misstaget är inte att välja fel modell utan att välja rätt modell i fel storlek. Mät dörrbredden där rollatorn ska passera, ytan i duschen där stolen ska stå och avståndet från golv till knäveck för sitthöjden. Måtten står i produktbladen, och de går sällan att kompensera för i efterhand.
Skruvat och sugpropp är inte samma sak
Tillverkarna av sugpropphandtag är samstämmigt tydliga med att fästet ska kontrolleras före varje användning och att underlaget måste vara helt slätt, rent och torrt. Det gör dem användbara som balansstöd men olämpliga som det enda man håller i när man ska resa sig med full tyngd. Behöver du det senare är det ett skruvat handtag som gäller, i vägg eller regel.
Kolla max brukarvikt
Rollatorer, duschstolar och stödhandtag har alla en angiven maxbelastning, och den varierar mer mellan modeller än man tror. Den siffran står i produktbladet hos butiken och är ett av få specfält som är helt jämförbart mellan tillverkare. Ligger du nära gränsen, välj nästa nivå upp.
En bedömning ser sådant en produktsida inte gör
Ett hjälpmedel som är rätt i sig kan vara fel i just din bostad, och det är precis det en arbetsterapeut tittar på: trösklar, vändytor, var du faktiskt tappar balansen. Har du haft ett fall, eller känner du att gången blivit osäker, är kontakt med vårdcentralen ett rimligt första steg även om du tänker köpa själv.
Relaterat: guider och kroppsdelssidor
Vanliga frågor om hjälpmedel
Kan jag få en rollator gratis?
Ofta, men det beror på var du bor. 1177 skriver att avgiften för att få ett hjälpmedel varierar mellan regioner och kommuner, och att det är vanligt att få låna hjälpmedel för förflyttning gratis. Vägen dit går via en bedömning hos arbetsterapeut eller fysioterapeut. Vill du inte vänta, eller vill du ha en andra rollator, går det också bra att köpa själv.
Behöver jag remiss för att få ett hjälpmedel?
Nej, det handlar inte om remiss utan om förskrivning. En arbetsterapeut eller fysioterapeut gör bedömningen tillsammans med dig, antingen hos förskrivaren eller hemma hos dig, och utgår från de regler som gäller i din region och kommun. Kontakten tas oftast via vårdcentralen eller kommunens hemtjänst.
Vad är skillnaden mellan duschstol och duschpall?
Pallen är en sits på ben, billigast och minst i storlek. Stolen har ryggstöd och ibland armstöd, vilket gör den stadigare att resa sig ur. Armstöden är också det som i praktiken avgör om modellen hamnar i kategorin förskrivningsbart hjälpmedel eller i kategorin badrumsinredning du köper själv.
Får jag bostadsanpassningsbidrag för ett stödhandtag?
Bidraget gäller fasta funktioner i den bostad du bor i permanent, och montering av ledstänger och handtag är ett av de exempel 1177 räknar upp. Ett sugpropphandtag är däremot inte en fast funktion. Kommunen prövar också om behovet går att lösa enklare, till exempel med ett löst hjälpmedel. Ansökan görs hos kommunen, inte hos regionen.
Är det värt att köpa hjälpmedel själv?
Det beror på vad du jämför med. Är hjälpmedlet något du kan låna gratis är egenköp mest en fråga om att slippa vänta eller att få välja modell. Handlar det om något som ändå inte förskrivs, som strumppådragare eller broddar, är egenköp den enda vägen, och då rör det sig oftast om några hundralappar.
Källor
Informationen är inte avsedd att ersätta råd från vårdgivare. Vid ihållande besvär, kontakta läkare, fysioterapeut eller arbetsterapeut.